Detta krävs för att svenska logistik- och byggföretag ska överleva

Genom 00-talet var teknikföretagen fortfarande sin egen kategori. Det var de som tillverkade hårdvara bestående av processorer och minnesenheter, det var de som sålde mjukvara. Apple, IBM, Microsoft, Google och på hemmaplan Ericsson är givna exempel. Bland branschkategorier som finans, bygg och stålindustri fanns även kategorin teknikföretag.

Vad som hänt de senare åren är att kategorin teknikföretag har ätit sig in i övriga kategorier. Avanza och Klarna är två snabbväxande banker som dels snor marknadsandelar från sina konkurrenter i rask takt och dels uppfinner nya marknadsandelar. Avanza och Klarna är även två teknikföretag. Deras verksamheter skiljer sig från Swedbanks, Handelsbankens eller Nordeas genom att de tidigare nämnda har utvecklingsteam av till stor del personal med teknisk kompetens i organisationernas själva kärna medan de sistnämnda är tjänsteföretag i både första och andra hand. För teknikföretagen står kundfokuserad produkt- och systemutveckling i centrum av strategin.

Om bankväsendet är ett exempel så finns det många fler. På global nivå har Amazon - ett techbolag - blivit den ledande aktören inom handel. Uber inom persontransporter. Spotify som musik- och radiodistributör. Tesla som biltillverkare. Alla bedriver de sina verksamheter som techbolag.

Okej, så vad menas med att de bedriver sina verksamheter som techbolag?

I ett blogginlägg redan år 2012 gav sig entreprenören Alex Payne på att försöka definiera vad ett teknikföretag är för något. Han landade i att allt för många bolag beskrivs med det epitetet, att det i själva verket kräver att bolaget använder vetenskaplig kunskap för att utveckla helt nya teknologier. Hyfsat begripligt men ändå inte helt vattentätt. Payne medger dock att det till synes saknas termer för att beskriva företag som verkar inom en specifik bransch men har IT som en del av sin kärna och använder det som en fördel för att komma före sina konkurrenter, som tidigare nämnda Avanza. I det långa loppet menar han däremot att termen kommer vara onödig då det är så alla företag kommer fungera, han jämför det med att man under den industriella revolutionen skulle kallat alla vinnande företag för fabriksföretag.

Jag håller med om att vårt näringsliv befinner sig i ett sådant omfattande skifte men då vi är mitt uppe i förändringen behövs trots allt ett sätt att beskriva de verksamheter som driver den och de som kommer bli lämnade i historien. För många branscher gäller att de storföretag som gör teknik- och produktutveckling till en central del av hela sin gärning kommer vara de som får fortsätta vara storföretag. De som endast har IT som en stödfunktion för den operativa verksamheten kommer tyna bort.

Dessa tendenser är tydliga även i den svenska industrin. Uppstickaren H2 Green Steel har fått 25 miljarder i ryggen för att utveckla morgondagens stålproduktion på en anläggning i Boden och SSAB, LKAB och Vattenfall svarar upp med sin egen miljardsatsning i tekniken HYBRIT som ska utvecklas i Gällivare. På vägarna i Stockholms innerstad tävlar Volvo och Toyota om att erbjuda alternativa sätt att ha tillgång till bil via sina respektive teknikplattformar M och Kinto.

Allt detta är fortfarande bara början. För våra målgrupper gäller att framtidens bygg- och anläggningsföretag kommer ha mjukvara som en både kritisk och säljande del av vad de levererar. Stora delar av all planering och ledning kommer göras av datorn. Exempelvis: Den optimala logistiklösningen runt ett givet byggprojekt kommer beräknas av artificiell intelligens efter att ingenjörer programmerat in projektets förutsättningar. Leveranskedjan kommer automatiseras så att materialet anländer till projektet just när det behövs.

Utmaningen finns i allt från ett bolags makrostrategi, till organisationens beredskap för förändringsarbete och till rekryteringens förmåga att attrahera kompetenta människor. De företag som under de kommande 10-25 åren lyckas applicera de teknologier som är under utveckling idag inom bl.a. AI och automation kommer kunna se vinster i produktivitet man inte har skådat sedan maskinteknikens framfart under 50-, 60- och 70-talet. 

/ Rebin

PS Utvecklingen ställer inte bara krav på våra företag utan även hur resurser fördelas vad gäller utbildning. Om svenska företag ska vara lika konkurrenskraftiga i framtiden måste vi kunna möta det dramatiskt ökande behovet av dataingenjörer, forskare, designers, projektledare m.m.