25 november, 2021

Hur ska den digitala byggbranschen mäta miljöpåverkan för transporter?

Allt fler företag inom byggbranschen är ivriga att följa de samhälleliga strömningar som finns gällande miljövänliga lösningar. Men hur går man till väga i ett verksamhetsområde som så länge haft en oundviklig negativ påverkan på miljön?

Folke Lundblad, VD och en av grundarna av Coredination, har skrivit ned sina tankar och reflektioner kring detta utifrån de standarder som finns tillgängliga. Hur kan vi arbeta framåt för att fånga upp den data som behövs för att mäta byggverksamheters miljöpåverkan?

Bakgrund

Allt oftare hör jag företrädare hos våra kunder i förbifarten nämna orden miljöpåverkan och miljöaspekt. De uttrycker även behovet av att mäta och följa upp co2-utsläpp för transporter av olika slag inom byggbranschen. På Coredination gör vi vårt yttersta för att minska våra utsläpp och betraktar våra kunders uttalade behov inom detta kritiska område som mycket positivt.

Som systemleverantör med fokus på bland annat just effektiv transportledning ser jag det vidare som helt naturligt att dessa frågor ställs till just oss med förväntan att vi kan tillhandahålla det som efterfrågas. I Coredination fångar vi på individnivå allt från positioner, kilometer, väntetider, material och vikt kopplat till kund och projekt på hög detaljnivå.

När jag i syfte att reda ut behoven mer i detalj och efterlyser återkoppling på frågor såsom:

Vad avses med miljöpåverkan? Finns det någon kravställning gällande standard/definition/formel att utgå ifrån?
Vilken detaljnivå gäller för själva redovisningen av miljö- och klimatpåverkan från transporterna?

…så har svaren fått mig att inse att det vare sig är självklart eller enkelt för en beställare att kravställa inom detta område.

Jag besitter ingen specialiserad kunskap inom hållbarhet men har däremot arbetat med digitalisering inom byggtransporter i drygt 10 år nu. Två slutsatser jag dragit under denna tid:

Komplexiteten med mätning/uppföljning av faktiska co2-utsläpp på en fordonsflotta där summeringar skall kunna avgränsas till specifika projekt/arbetsplatser påverkas exponentiellt av nivån på precision.
För att “på riktigt” fånga faktiska utsläpp räcker inte generella mätmetoder eller planerade internationella standarder såsom ISO/CD 14083 .

Vad finns idag?

Att det finns flertalet initiativ och förslag på lösningar för uppföljning av utsläpp råder det inget tvivel om. Jag hittar däremot ingen etablerad standard och inte heller någon som går “all in”. Tre exempel:

SÅ Klimat Calc

Verktyg för redovisning av miljö- och klimatpåverkan från transportuppdrag m.m. som även tar höjd för förnybara bränslen, samordnade transporter och tomgångskörning med hänvisningar till olika standarder som t.ex. SS-EN 16258:2012

Rekommendationer ges till användarna att använda “så verkliga siffror som möjligt”, helst förbrukningstal hämtat direkt från aktuella fordon/maskin via CANBUS, men man beskriver samtidigt utmaningarna med detta då fordonstillverkarna inte lämnar ut något.

Beast Eco

Rapportera hur långt ett fordon kört, hur mycket bränsle som förbrukats, vad det varit för bränsle och vilken miljöklassning som lastbilen eller maskinen haft, samt hur mycket det lett till i form av utsläpp av koldioxid, partiklar, kväveoxid med mera.

NTM

Här finns att läsa om flertalet intressanta pågående projekt och fallstudier för bland annat internationell standard och fallstudier om fyllnadsgrad (NTM Delta) med syfte att beskriva effektiviseringens klimatnytta.

Standarder - Djungelns lag

De som minns VHS och Betamax förstår vad jag menar när jag påstår att djungelns lag råder för vad som blir en standard. Förkortningarna WTW, WTT och TTW är väl rimligtvis för de insatta vid det här laget att betrakta som vedertaget, men vem som blir först fram med helhetslösningen för hur vi går tillväga för fånga utsläpp på detaljerat och enkelt sätt är ännu öppet.

Detta i sin tur leder även till flera utmaningar i uppföljningsområdet.
El kan ju utifrån framställning vara allt ifrån katastrof med ett smutsigt kolkraftverk till succé med solenergi. Här kan man också dra jämförelsen till förbränningsmotorer som tankas med “smutsig” diesel eller exempelvis HVO eller butanol.

Det räcker alltså inte att bara veta förbrukningen på fordonsnivå utan även vilken källan är om man på riktigt vill följa upp sina utsläpp. För att belysa detta tar jag ett enklare fingerat scenario:

Scenario

Stockholms stad kräver i en nära framtida upphandling avseende ett brobygge att Byggbolaget skall redovisa co2-utsläpp för samtliga transporter som rör projektet.

Byggbolaget anlitar i sin tur tre olika lastbilscentraler och kräver att dessa redovisar totalt co2-utsläpp för samtliga transporter avgränsat till de transporter och arbete enkom för aktuellt projekt.

Lastbilscentralerna har i sin tur har ett antal åkare som kör både Scania, Volvo, Mercedes och Man. Majoriteten tankar diesel, några få biobränsle. Under projektets gång sker mycket väntetid där lastbilarna går på tomgång.

Reflektion

Med ovan nämnda lösningar på marknaden skulle man givetvis kunna redovisa utsläpp för beställaren men med vilken precision och till vilken administrativ arbetsinsats givet ovan nämnda alternativ? Hur kontrolleras och kvalitetssäkras även att uppgivet data är äkta?

Lösning - paradigmskifte

Fordons- och maskintillverkare behöver släppa sitt proprietära förhållningssätt och snarast öppna upp och tillgängliggöra åtkomst för systemleverantörer att hämta data om faktisk bränsleförbrukning direkt från fordonen.
De större aktörerna inom bygg- och transportbranschen behöver gå i frontlinjen och driva detta behov gentemot till fordonstillverkarna.
Beställare inom den offentliga sektorn behöver ha en gemensam agenda för vad som blir kravställningar för miljöpåverkan i deras upphandlingar.

Först när detta är på plats kan en systemleverantör som oss ta oss an uppgiften fullt ut och fånga det data som behövs. Självklart sitter vi inte still i båten fram till dess. Hör av er till oss så berättar vi med om vi vad vi kan uppnå tillsammans redan idag.